HISTORIK

På initiativ av FCO (Fackliga Centralorganisationen), ABF: s Norrköpings-avdelning och
Norrköpings Arbetarekommun undersöktes i mitten av 1940-talet möjligheten att bilda ett
lokalt arkiv för arbetarrörelsens organisationer i Norrköping.

En kommitté (bestående av representanter för nämnda organisationer) tillsattes och
Arbetarrörelsens Arkiv i Norrköping kom till stånd 1946. Den första arkivnämnden leddes av
Thore Olsson (ABF) som ordförande.
Lokalfrågan var redan från början ett problem. Arkivet fick dock snart hyresfritt disponera ett
källarutrymme i det nya museet (nuvarande Konstmuseet). Den förste arkivarien blev Gösta
(Göj) Janzon, som anställdes 1947. Arkivet började samla in, ordna och förvara material från
Norrköpings fackliga (LO) och politiska organisationer (Arbetarekommunen och SAP-
distriktet), men tog även emot handlingar från nykterhetsrörelsen (IOGT och NTO) och
bildningsverksamheten. Dessutom fick arkivet arkivmaterial med anknytning till Norrköping
från Arbetarrörelsens Arkiv i Stockholm (bildat 1902).
Arbetarrörelsens Arkiv i Norrköping invigdes officiellt den 29 november 1949 vid en högtidlig
ceremoni i Norrköpings Museum med bland annat tal av Stadsfullmäktiges och tillika
Svenska Textilarbetareförbundet avdelning 1: s ordförande Gösta Wennström. Arkivet
öppnades därmed för forskare och allmänheten.
Museet blev med tiden alltmer i behov av större utrymmen för sina egna samlingar, varför
arkivet såg sig om efter en ny lokal. Genom ett provisorium iordningställdes en vindslokal på
Generalsgatan, dit samlingarna flyttades i mars 1959. Till sist kom arkivet att installera sig i
källarplanet i det nybyggda Folkets Hus utmed Slottsgatan och Vattengränden från hösten
1959. Fastighetsfullmäktige hade beviljat arkivnämnden ett anslag som skulle täcka
kostnader för hyra, uppvärmning och el.
Arkivet började även ta emot arkivmaterial från andra föreningar och organisationer utanför
arbetarrörelsen och ett namnbyte till Folkrörelsernas Arkiv i Norrköping (FAN) kom att gälla
från 1963. Från 1971 leddes arkivet av en styrelse. Under 1975 installerades arkivpersonalen
i nya expeditionslokaler i Folkets Hus bottenvåning.
En omorganisation av arkivet skedde under 1987. Arkivet kom därefter att ledas av en
kommitté under LO-sektionen i Norrköping. I omedelbar anslutning togs ett nytt arkivrum i
anspråk, där samlingen av fanor och standar fick sin placering.
Arkivet blev en självständig förening med egen styrelse 1998. Under senare år har arkivet
fått utökade arkivutrymmen för sina samlingar. Alla typer av föreningar och organisationer
välkomnas att lämna in sitt arkivmaterial till arkivet. För att bättre spegla arkivets innehåll
och medlemmar gjordes 2001 en namnändring till Norrköpings Föreningsarkiv (NFA).

Tillströmningen av arkiv av alla slag fortgår. I brand- och klimatsäkra arkivrum förvarar
föreningsarkivet numera ca 1200 hyllmeter arkivmaterial från ca 1 600 arkiv-bildare. De
flesta är sedan länge nedlagda, men ett stort antal av dem har några av de 190 aktiva
medlemsorganisationerna inlämmat med sina egna deponerade arkiv. Således finns det
skrivna originalhandlingar från andra hälften av 1800-talet fram till idag från ett brett
spektrum av föreningar och organisationer i förvar hos förenings-arkivet.

Specialsamling: Rydgrenska samlingen av nykterhetsmaterial
Fan- och standarsamling (380 st.) från främst fackförenings- och nykterhetsrörelsen

Folkbladets (Östergötlands Folkblad) tidningslägg från 1905–2000 och delar av dess bildarkiv.
Märkes- och prissamling med mera.